torsdag 29 september 2011

Fastare-rumpan-skon

Reebook har hamnat i blåsväder då deras skor Easytone inte verkar leva upp till det som lovas. Tur man inte köpte de där powerwalkingsnowjoggersskorna. Nej men skämt åsido, de kanske är snygga , vissa av de där modellerna och säkert sköna. Men jag har också en liten aversi emot att de så tydligt är en "kvinnosko". Jag föreställer mig att det är långt kvar innan man gör en sådan kampanj riktad till män och med löften om fastare rumpa. Nej nu tycker jag vi gör lite utfall och benböj i stället och arbetar fram den där fastare rumpan. Auf wiedersehen!

onsdag 28 september 2011

Hinderbanedepression

Läser senaste numret av Fitness och blir sugen på att träna i PT-grupp. Behöver en nystart för att komma i gång efter den här energidippen. Suktade lite efter hinderbanan vid Karlberg när jag gick förbi där häromdagen. Den var en så konkret utmaning på alla sätt. Styrka, smidighet, snabbhet, lite läskig. Den har blivit svår att ersätta. Hinderbanedepression, finns det?

Typiskt nog så har ju gymmet vid jobbet brunnit och det går med andra ord inte att träna i anslutning till jobb. Inte heller har vi dusch på vår avdelning, så att springa på lunchen är inget alternativ.

Nu går det så mycket mer tid till att få till den där träningen. Måste lösas. Punkt. Kanske får det bli en tur till Urvik i helgen, och gissningsvis med tröja denna gång. Förra Ursviksomgången var nog årets sista i linne.Hur går det för er andra nu när höstmörkret smyger på?



tisdag 27 september 2011

Amerikakofferten

Jag packade inte ner träningskläderna. Liten väska gjorde det omöjligt plus att jag skulle konferera med männiksor jag knappt träffat innan = lägga ner ordentligt med tid på att vara social. Men gud när jag kom dit, det var så fint att jag önskade jag tagit min Amerikakoffert med mig (och fyllt den med alla träningskläder jag hade). Det blev i alla fall en PW innan middagen.


Fylld av löparinspo så tog jag på mig löparoutfiten och sprang till madamens dagis idag i stället, ca 4 km. Kände mig lite flåshurtig när jag klev in på dagisgården i dessa kläder. Men tusan vad det var skönt att springa igen.

söndag 25 september 2011

I morgon skärgård

I morgon ska jag göra något som inte händer så ofta. Åka bort. Över natten. Kommer att vara ute i skärgården på jobbrelaterade äventyr. Tänker genast att jag borde packa ner löparskorna. Det vore ju så fint att äntligen få springa efter så långt träningsuppehåll. Sen tänker jag också hur lyxigt det vore med sovmorgon ända till 07:00 (hej 05:00 annars, eller däromkring när liten madame spatserar upp). Vad tycker ni, tror ni jag har tillräckligt med will power för en löptur också?

fredag 23 september 2011

I bollhavet

Packade min träningsväska i går och kilade ner till gymmet strax innan lunch. Väl där möttes jag av brandlukt och en lapp som sa att det hade brunnit där inne under helgen. Snopet värre nu när jag äntligen samlat kraft för att komma iväg.

Gick tillbaka till kontoret snörade på mig löparskorna och tog en superwalk bort till Ikea, gick mitt snabbaste där inne, och tillbaka till jobbet. Voilá! En timmes promenad med stopp för att betala en lampa. Men det kan väl knappast räknas som träning. Jag borde kanske kastat mig i bollhavet och röjt runt en stund. Fått till lite Aqua Crossfit. Hav som hav.

onsdag 21 september 2011

Hittat mark igen

Livet snurrar i 320. Mycket på jobbet och långa dagar när dagis ligger alldeles för långt bort. Sedan denna förkylning. Det är svårt att hitta motivationen och tiden till träning. Nu är dessutom cykelvägen till jobbet delvis avstängd så det går inte att cykla dit heller. Det bli med andra ord minimalt med träning. I morgon har jag bokat in en lunchträff med mig själv. Då bär det av till gymet igen.

Energiboostandet då? Jo tack, det går bra. Dricker mitt vatten, har med mig en lunchlåda, äter frukt och grönt och struntar i kaffe. Tänk att så små saker kan få en tillbaka på banan igen.

måndag 19 september 2011

Om jag var din matbloggerska


... så skulle jag skriva om allt jag ätit under en dag. Men jag nöjer mig med att säga att frukosten blev nostalgisk och bra, massor av vatten har druckits, jag misslyckades med 500 g frukt och grönt.

För att boosta upp lite extra har jag rotat fram min kära burk som enkom är till för groddning (inköpt i Berlin, tyskarna är som galna i hälsokost och ekostores). I den befinner sig just nu ett gäng med mungbönor som väntar på att få slukas som groddar om ett par dagar. Jag är ledsen men det blir noll träningsprat. Jag förtränger mitt icketränande och snoriga näsa med att matblogga. Om ett par dagar är den vanliga Malin tillbaka. Håll ut.

Fem om dagen

Nu börjar energipåfyllningen. Gröt med sojamjölk och macka med mandelsmör som frukost är avklarat. Nu är det bara det här med vatten, vatten, vatten. Och grönt. Man brukar väl säga fem om dagen, så nu sikar jag på det. Har också lunch med mig idag, men sen blev jag påmind om att vi bestämt att vi skulle gå ut och äta idag. Men detta på ett ställe med bra luncher (och ännu bättre att de alltid bjuder på tårta till efterrätt :) )

Träning då? Nej. Förkylningen viker inte hädan så jag sitter och småsnörvlar på alla jobbmöten. Känns proffsigt. Kanske kan den här energipåfyllning ge mig en frisk kropp igen.

lördag 17 september 2011

Frukostera


Försöker tänka nytt inför min energiboostarutmaning. Nu den första veckan så testar vi Tastelines matkasse så redan där har det blivit lätt. Mat som funkar för hela familjen plus matlåda varje dag. Sedan är det ju alla mellanmål, frukostar etc.

Från min tid som vegan så är jag en sucker för jordnötssmör (standard 1a frukostsmörgås på den tiden; rostat surdgesbröd med jordnötssmör, lite sallad och skivade tomater, on the top trocomare). Nu såg jag att Renée Voltaire börjar sälja ett mandelsmör. Kunde inte motstå. Det var helt ok, en annan känsla, men mycket gott. Om man är inne i rawfood svängen så funkar det där också. Förmodligen kan man säkert göra ett eget mycket billigare och kanske piffa till det med lite extra salt då?

Första frukosten ut får alltså bli en modifierad variant av den där gamla 1a frukosten. Smörgås med mandelsmör och grönsaker samt havregrynsgröt med sojamjölk och lingon. Nu jäklar ska jag äta mig så frukostmätt att jag inte dör småätardöden redan vid niofikat på jobbet.

Halvmarathon

Idag är det Stockholm halvmarathon och jag tänker ett snabbt varv på när jag själv sprang det. Stark kropp och snabba ben, förvånad över att jag var så pigg pigg och att jag sprang snabbare för varje 5 km som gick. Sprang om andra löpare i backarna på söder, nästan tjurrusade de sista två km. Minns också att man på upploppet spelade Lena Ph:s Ont det gör ont, på upploppet. Just då gjorde det inte ont, och inte heller efter. Men på kvällen. Vilken energiförlust. Låg i en soffa, drack läsk och åt pizza, var världens stoltaste över att ha sprungit 2,1 mil på 1h 56 min. men ack så trött.

Idag hejar vi på herr Larsson och jag springer intervall efter liten madame så hon inte rymmer ut i spåret.

fredag 16 september 2011

Friday i´m in love

With friskvårdstimme. Även om det bara blir promenad idag. Men själva konceptet, att få träna på betald arbetstid, är fantastiskt. Alla arbetsgivare borde ha det. I närheten av mitt jobb ligger Järvafältet och en tur runt fågelsjön där ger nästan exakt 12 km. Världens bästa sätt att rensa jobbtankar (det roliga med den rundan är att man springer in i hagar, så det blir ofta nära möten med de sävliga highlands kettles som betar där). Har ni friskvårdstimme på ert jobb?

Mmmmm....mat



Efter alla matta dagar så fullkomligen skriker min kropp efter energi. Jag är ju rätt matglad till vardags så det var en chock både mentalt och fysiskt att under så många dagar absolut inte vara sugen på mat. Men nu är det andra bullar. Morgonens kaffe på Mellqvist fick ackompanjeras med en croissant fylld med brie, fikonmarmelad och solrosskott. Så nu ska jag nog stå mig fram till lunch.


Snuvan och halsontet är så gott som borta. Kanske kan det bli lite träning i morgon?

torsdag 15 september 2011

Mer superfood

Superfoodveckan är fortfarande i tanken och jag har försökt tänka bortanför smoothie och sallad. Då slog det mig ju att Ceviche måste ju definitivt vara det. Kan också varieras i all oändlighet. Min favorit innehåller i alla fall följande ingredienser:

Lax
Räkor eller bläckfisk
Färskpressad juice av citron, lime och en uns mineola
Massor av färsk chili
Finhackade scharlottenlök
Koriander
Lite salt

För er som inte ätit eller gjort det tidigare så är det väldigt enkelt. Man låter fisken "tillaga" sig genom att den får dra i massor av citrusjuice (och tillsammans med de andra ingredienserna). Sedan ätes den som en kall för- eller varmrätt.

Vill man ha i ännu mer superfood kanske man antingen lägga mango och avocado direkt i cevichen, eller ännu hellre göra en liten sallad på och ha till. Yummi!

Ny utmaning

Nä nu börjar det bli dags att hitta den där energin som gjorde att jag orkade träna 22 dagar i sträck i somras. Efter att ha varit hängig i nästan två veckor så tänkte jag att den här gången får utmaningen bli att se över hur jag får i mig energi. Jag tänker inte go lika nuts som mina vänner som bara ska äta raw food i oktober, men något ska jag få till. Tänkte att måndag blir en bra dag att börja på och så kör jag i 10 dagar. Under dessa 10 dagar ska jag:

  • Inte inmundiga kaffe
  • Se till att få i mig mina greens, alltså minst 500 gram om dagen (det får nog bli min stora biktpost varje dag, det har slarvats otroligt med det på sistone)
  • Alltid ha med mig matlåda till jobbet (om det inte blir bjudlunch, det händer då och då)
  • Testa minst 5 nya superfoodrecept som inte är en smoothie
No more glåmig som på bilden. Är det något nu tycker att jag borde lägga till? Ja kanske träning då, men utöver det?

Gratis är gott?

Träningsglädje har skrivit ett intressant inlägg om hur vi värderar bra aktiviteter som rör träning. Jag har berört det ämnet en gång tidigare i min gamla blogg, då med anledning av att man på vissa håll i Sverige började ta betalt för att kunna nyttja skidspår som låg på allmän mark.

Det är en intressant balans. Å ena sidan bör det som är offentligt vara tillgängligt för alla, inte minst om, vi pratar tillgång till skog och mark. Å andra sidan behöver det här underhållas på ett bra sätt. Som exempel kan vi ta hur terrängspår markeras ut. I Hellasgården var det riktigt dåligt markerat när jag sprang där (och hamnade fel). I Ursvik är det fantastiskt bra markerat. Båda löpturerna var gratis, alltså det kostar inget att nyttja dem, men om det hade suttit ett pris på det så hade den i Ursvik varit så himla mycket mer prisvärd. Vilket också ger frågan, skulle jag ändå trots allt kunna tänka mig att bidra ekonomiskt för att få tillgång till bra terränglöpning?


I just mitt exempel kanske det är en storstadsfråga eftersom det inte dräller av terränglöpning som finns hyfsat centralt i Stockholm. Men om vi översätter till skidspår, vandringsleder, friluftsområden där också barn kan bada, familjer grilla etc. Vad är det värt och hur ska det underhållas. Vad tycker ni? Skulle ni kunna tänka er att betala för en bättre träningsupplevelse och hur ska det i så fall prissättas?

onsdag 14 september 2011

Förkylt

Jag lever. Men är så vansinnigt förkyld att jag inte ens orkar tänka på träning. Därav minskad aktivitet här inne. Men jag hoppas vara tillbaka med flaggan i topp till helgen. Hur går det för er andra? Har ni sluppit hösten första förkylning?

tisdag 13 september 2011

Kettlebellkvinnor




Det verkar som att den där kettlebellworkshopen som jag missade blev en succé. Så nu är det bestämt att de/vi ska fortsätta träffas och träna tillsammans. Den som tog initiativet till det har pratat med Friskis och Svettis och vi kan vara i deras gruppträningslokaler så länge som det inte är några pass där. Är det inte fantastiskt vad man kan få ihop utan särskilt stora resurser. Grymma tjejer, ett par hundra kilo kettlebells och lokal. Nu längtar jag till att få vara med på första träningen. Självorganisering. Så fint.

Nytt, nytt nytt



Det börjar bli dags att skaffa nya löparskor. Jag har hela sommaren sprungit i mina Nike air free och det har funkat superbra. Men det håller inte att bara ha ett par skor. Det finns inget (enligt mitt tycke) som heter one shoe fits all underlag.


Nu vill jag ju också springa mer terräng= med blötare och leriga fötter. Det behövs något mer rejält, men som inte får förta den lätta känslan. Är det en omöjlig ekvation? Träffade en kompis går som också springer och han nämnde något om ett par från Saucony som kanske kunde vara något. Det är med skräckblandad förtjusning jag ger mig in i den här jakten. Det krävs så mycket för att hitta den perfekta skon och det krävs så lite för att den ska bli ratad. Lett the journey begin

måndag 12 september 2011

Förkylt

Ta mig tusan om det inte är en liten förkylning som börjat smyga sig på. Det var alltså den som gjorde att jag sprang i kvicksand och sirap igår. Dagens superfoodgrej får därför bli en mindre ocean av hemmagjort ingefärste. Både till mig och herr Larsson som också verkar fått den där förkylningen. Det är också lite mer synd om herr Larsson då han ska springa Stockholm halvmarathon till helgen. Jag ska ju bara heja på, det kan jag nog överleva med lite rasp i halsen och näsduk i handen.

söndag 11 september 2011

Super duper drickbar blåbärspaj

Då var det dags för superfood. Nu har jag testat receptet jag tidigare skrev om, men modifierade det något. Det blev riktigt gott. Smakade lite som en blåbärspaj i drickformat och tusen gånger nyttigare. Jag tycker att den passar sig bäst ihop med träning,  då den ger bra med bra energi.

Orginalreceptet ser ut såhär:

2 stora smoothies
4 dl mandelmjölk alt. ris-, soja- eller havremjölk
1 dl havregryn
2 blad grönkål, avsköljda och mittvenen borttagna
1,5 dl frusna ekologiska blåbär
2 ekologiska bananer
1 tsk riven färsk ingefära
2 stora nävar is

Jag anpassade lite efter vad som fanns hemma och vad som fanns att få tag i. Mitt blev så här:

2 stora smoothies
4 dl havremjölk
1 dl fiberhavregryn
7-8 frysta broccolibuketter
1,5 dl frusna ekologiska blåbär
2 ekologiska bananer
1 tsk riven färsk ingefära
6-7 mandlar

Fick inte tag på mandelmjölk och hade därför i ett par mandlar för smakens skull. Fick ej heller tag på grönkål så det blev fryst broccoli. Har fått lära mig att den inte smakar något när den är fryst, men ger en bra kylning åt smoothien om man inte vill ha is i. I övrigt så var det bara att mixa i hop allt. Snabbt, smidigt och framför allt otroligt gott.  (Tyckte både stora som små, som synes på kortet.)


Tackar lilla matdériven för bra inspiration till ett superfoodrecept.


Ursvik

Jag har laddat energi till skogs. I stället för kettlebell blev det 5 km i Ursvik (plus 6 km cykel fram och tillbaka). Så himla skönt att komma ut i skogen, men mina ben var så trötta. Jag kan ha gjort den långsammaste halvmilen sedan jag överhuvudtaget började springa. Jag är så i ofas. Men ändå, det var välbehövligt. 


Sneglade upp lite på starten av backen som man springer i om man springer 15 km slinga (extreme spåret). Det är ingen backe, det är en vägg. Jag har sprungit det spåret tidigare och man kan knappt ta ett vanligt steg där, så definitionen på backe kan diskuteras. Så det kändes fint att helt sonika bara springa förbi den idag. Men en annan gång, då ska jag ta mig upp för den igen.

Superfood


Har blivit inbjuden till ett onlineevent på facebook. På detta ska man dela med sina av sina bästa superfoodrecept och kunna ta del av andras. Jag vet ju också att många av de andra som är med i detta tränar, så jag ser fram emot att få nya smarta tips och ideér. Men först ska jag prova den här Smoothien.

Jag kan ju inte påstå att mitt skaffrei dignar av smarta små torkade bär och pulver. Men jag är nyfiken. Så härom helgen bakade jag muffins med äpple, kanel, mandel- och hampamjöl. Det borde väl kvalificera sig som en superfood-efterätt?

En vag kontur av mig själv


Så här är det. Jag har haft noll aptit i 10 dagar. Till och från ont i huvud och kropp. Vet inte riktigt vad det varit (men flera har varit småsjuka på mitt jobb så något därifrån kanske?). Nu är jag pigg igen, men har noll energinivåer i kroppen. 10 dagars minskat ätande bygger inte direkt energi för träning. Därför väljer jag att av avstå dagens kettlebellworkshop. Känns himla trist, men jag blir matt bara vid tanken på att vara aktiv i tre timmar.

Det här är också anledningen till att det skrivit så lite om träning på sista tiden. Men nu hoppas jag vara åter. Ett litet pass av något slag ska i alla fall hinnas med under dagen. Dags att hitta tilbaks till den forna formen.

lördag 10 september 2011

Hässelbyloppet

Nu har jag tänkt i flera år att jag skulle vilja springa Hässelbyloppet. Har flera vänner och ett stycke sambo som anmält sig till detta. Jag borde nog det med. Det är inte så ofta (ännu) som jag och herr Larsson vill eller kan springa samma lopp. Men nu verkar det bli så. Dags att fixa barnvakt med andra ord.

fredag 9 september 2011

Träningskompis IRL

Jag bokar in träninsgdejter som aldrig förr. Nackareservatet, Ursvik och NMT. Just nu känns det väldigt 2011 att umgås och träna. Vill man ha en dejt med mig får man allt se till att dyka upp i sina löpartights.

Ett litet tack




Förr när jag sprang så himla mycket mer så brukade jag gå till en idrottskiropraktor någon gång i månaden. Hon var kiropraktor i det alpina damlandslaget och kunde det här med en idrottande kropp. Snabbt som tusan kunde hon hitta ömma punlter, räta till en arg höft, ge välbehövlig massage och rekommendera bra styrkeövningar.


Nu har jag inte varit i väg på något sådant sedan jag var hos en en idrottsnaprapat (i samband med idrottläkaren och löparpsecialisetn i maj). Men det känns som att jag skulle behöva det. Ge kroppen lite schysst feedback i form av massage. Tacka den för allt slit under sommaren. Jag sätter det på to do listen. Boka massage. Bums.



Friday i´m in love


























Det här med logistik, ett aber. Än är jag här, och än är min cykel där. Nu var den vid madames dagis och jag kunde därför inte cykla till jobbet i morse. Istället promenerade jag nästan halvvägs (drygt 4 km) med min nya följeslagare löparryggsäcken. Den sitter verkligen som ett smäck och är helt perfekt även när jag cyklar och går. Fashion? Nja. Praktisk? Yes! Så länge jag inte har några viktiga möten får den hänga med till jobbet oavsett färdmedel.

torsdag 8 september 2011

Snart workshop

Fy tusan vad fint det känns att ha tränat igen. Kroppen är mör med pigg. Nu ser jag verkligen fram emot söndagens kettlebellworkshop. Vad säger ni, ska jag smygfota lite då och sno med de bästa tipsen hit?


Morgonträning / loose fit

Idag är det konferens hela dagen, men först ut har det varit träning. Tog ett stilla pass för att väcka den kropp som sovit. Så här blev det :
  • 4x25 sving med kb 3x10/arm enarmssving med snatch och press
  • 3x10 sidoböj (på varje sida) 
  • 4x10 liggande övning för tricep och core. Kommer inte ihåg namnet på övningen (mobilbloggar) men kolla in förra veckans måndagstabata så finns den där. 
  • 3x30 sek plankan 

Träningens festligaste var att jag hade två linnen med och ingen sportbh. Hej 70-talet! Varken snyggt eller bekvämt när man tränar. Som sagt, busy day today, jag har inte missat alla era kloka kommentarer. Så fort tiden är med mig ska jag återkomma till dem.

Solsidan- Hellasgården


Nu börjar det bli dags att ta revansch på sträckan Hellasgården-Solsidan. Men denna gång tar vi det i omvänd ordning. Förste kartläsare Maria har meddelat att kartan kommit. Så den här gången kan väl inget gå fel? No more vänta på bussen i Älta.

onsdag 7 september 2011

Varde träning

Nä men om man skulle låta det här bli en träningsblogg igen. Hittade den sedan en vecka försvunna matlusten strax innan lunch, och har återfått lite energi. Firar strax det med ett par plankor, knäböj och sidosteg med gummiband.

Det blev fler gånger

Ibland ska man nog bara låta saker vara som de är. Te.x ett par schyssta löparskor, pw-skor eller träningsskor. Det är som att man klivit över en magisk gräns den där dagen när man visar sig offentligt i något som är menat för träning men som nu helt plötsligt sitter på ens kropp tillsammans med helt vanliga kläder.

Själv minns jag att det hände i Portugal, jag var där på en träningsresa med Spring time travel. Det var en av de sista kvällarna den där veckan. Fötterna var trötta och ömma efter många mil och jag tänkte att, äh vad sjutton, alla andra är ju också löpare här. Men jag var ändå tvungen att deklamera för N, K och O som jag gick ut med, att det aldrig hänt förr och att de inte fick hålla det emot mig nu när det hände en enda gång. Men det har blivit fler.

Nu till poängen. Nu kan jag ändå känna mig bekväm i de flesta lägen när jag själv valt att ha t.ex mina Nike free till vardags. Men jag skulle aldrig drömma om att sätta på mig något sådant här. Det är som att de skulle göra vardag av något och så blev det bara överutvecklat. Schyssta vanliga träningsskor är väl också skor? Nä nu smyger jag iväg till dagsihämtning i ett par vanliga, men snygga, löparskor. Inga pseudosnowjoggers som sägs vara bra för formen på rumpan om jag går länge i dem.


Me eat meat


Såg ni Landet brunsås på tv i går? Gårdagens avsnitt handlade i alla fall om kött. Varför är det billigt? Varför är det dyrt? Som jag skrivit tidigare så har jag en gång i tiden varit vegan (då kunde jag drömma mardrömmar på nätterna om att jag åt kött), men nu kan jag gladeligen mumsa i mig en råbiff. Om det är rätt kött. För det var min deal, bra kött annars får det vara vegetariskt.

För mig är det en hållbarhetsfråga, men också en fråga om respekt för den egna kroppen. Och det gäller väl egentligen allt man stoppar i sig. Man får vad man betalar för. Om man nu lägger så mycket tid på träning för att få en glad kropp varför då stoppa in den dålig kost? Vi försöker handla frukt och grönsaker på bondens marknad, kött direkt från gårdar, saluhallar, mycket eko-torrvaror från ställen som är specialiserade på just ekomat. Men visst, sen slinker det ner en massa mindre bra emellanåt. Det är supersvårt att ständigt hålla fanan högt. Men efter gårdagens program konstaterade vi följande här hemma:
  • No more kyckling i storpack eller superbillig grillad. Eko eller det får vara.
  • Än en gång, du får vad du betalar för. Tänk till vid handling. Handla mindre, få bättre, kasta mindre rester.
  • Mer viltkött.
  • Handla rejäla produkter, skippa det mesta i lättproduktsväg ( i synnerhet när det kommer till mjölkprodukter). Vi vill ha den riktiga varan. Vårt barn behöver den riktiga varan.
Tänker ni ofta på sådant här? Hur gör ni?

tisdag 6 september 2011

Given enough sleep i could rule the world

Min kropp vill inte jobba, träna eller äta. Men i tanken så smids det planer för all energi som borde finnas där någonstans. Under tiden ska jag passa på att sova lite extra. Vi ses i morgon.

Ich bin ein Berliner

Jag är barnsligt förtjust i Berlin. Något som inte minskat efter sommarens semester där. Jag är ju också barnsligt förtjust i löpning som ni vet. Så apropå att kliva ut ur sin komfortzon, så har jag alltid tänkt att om jag någon gång ska springa ett marathon så är det just det i Berlin.

Vi har så smått börjat viska här hemma, "Kanske åker vi till Berlin nästa år?". Att herr Larsson klarar av att springa det finns ingen tvekan om. Men jag? Vågar jag andas ut tanken om ett marathon?

You can go your own way



Att kliva ut ur min komfortzon när jag började springa för 5 år sedan är det bästa jag gjort. Hinderbanan låg också utanför den där zonen till en början. Nu tillhör ju löpningen komfortzonen i fråga om att jag vet att jag inte kommer att dö av det hur jobbigt det än kan verka att ex. springa intervall, till skogs eller längre än normalt.

När man väl vågat sig utanför den där zonen och varit där tillräckligt mycket för att det ska bli bekvämt, då vill man bara ha mer av de okända markerna. Jag vill vara lerprickig efter en tur i skogen, ha smutsiga knän efter ett varv på hinderbanan och nästan tappat andan efter löpintervaller. Allt det där är en sådan frihet. Jag skulle personligen ha väldigt svårt att träna om jag inte hade ett träningsrelaterade mål. Jag skulle aldrig ha orken eller intresset att träna för att bli smal, bara för att det kul, eller för att man borde. Jag måste ha en utmaning, måste få pressa mig lite ytterligare vare sig det är mentalt eller fysiskt. Jag behöver också bra träningskompisar som hejar på och säger till mig att jag klarar det. För då vågar jag. Undrar just vad som ska bli min nästa grej utanför komfortzonen? Vad ligger utanför er zon som ni är nyfikna på, och vad behövs för att ni ska våga kliva ut där?

måndag 5 september 2011

Helt Coco


Två saker som satt stop för dagens träning:

1. Glömt hemnycklarna, herr Larsson jobbade sent och vi fick vänta på honom.

2. Fortsatt småirriterad kropp. Försöker ge den lite extra omtanke med Mivitotal, kokosvatten och schyssta téer.

Huvudvärken ger inte med sig. Har därför druckit massor av kokosvatten som är en naturlig isotonisk dryck, dvs den återställer vätskebalansen bra i kroppen. Sen tänker jag också på att ta en extra slurk av Mivitotal.

Imorgon är det jag som jobbar sent och hoppas därför att min kropp är med mig så jag kan ta ett träningspass innan sista kvällsmötet.

Måndagsträning. Tabata för konditionen.

Nu är det måndag och det betyder nytt tabatapass. Den här gången sätter vi hjärtat och konditionen på prov. Vi kör helt redskapsfritt vilket innebär att du absolut kommer kunna klämma in det någon gång idag. Bara att sätta i gång tabattimern och om 20 minuter har du en puls som heter duga.

1. Knäböj med upphopp

2. Grodhopp (Här gäller det att böja knäna ner i 90 graders vinkel ordentligt mellan varje hopp, se också till att hålla farten uppe)

3. Klättraren. Ställ dig i plankanposition men med rumpan något högre upp än vanligt. Hoppa sedan fram med ena benet mot händerna. Gör sedan ett byte där du hoppar fram med det andra benet till händerna samtidigt som du hoppar tillbaka det första benet till utgångsposition. Alltså, det är bara benen som hela tiden växlar plats. Händerna är stilla i golvet och du förflyttar dig inte från utgångsstället.

4. Armhävningar. Om du inte kan göra alla på tå så ha som mål att klara i alla fall varannan intervall på tå. Tänk att det är ju bara 20 sekunder, det klarar du!


På bilden ser ni en försmak av nästa veckas tabatapass. Hoppa ni har alla maskinerna hemma.

söndag 4 september 2011

Om jag bara hade sprungit 100 meter till...


Så här ser början på min löptur ut. Bara 30 sekunder från dörren. Det är också en av anledningarna till att jag sörjer mitt minskande löpande. Omgivningarna som bara väntar på att upptäckas.

Idag har det i alla fall blivit av. 4,9 km på 24:57 (05:06 min /km). Började med knappt en km uppjogg, sedan stegrade jag farten för varje km och avslutade den sista på 04:50. Det kändes så himla lätt fast jag varit sjuk och energidepåerna ner på minus. En bra formkoll helt enkelt. Nu ska jag bara minnas de visa orden från löpexperten; "När du börjar springa igen kan du inte öka på alla tre löparfaktorer på en gång. Du får välja en i taget av distans, intensitet och frekvens." Alltså, no långpass eller 13 stycken kortsare pass för den delen den här veckan. Men det kan jag leva med när det kändes så bra idag. (Så bra att jag dog en smula i hissen som ni kan se nedan.)

I väntan på söndagstur i löpspåret

Äntligen pigg och med höjda energinivåer. Idag blir det träning. Men först ska madamen vallas ett par varv på Skansen så jag gissar att jag kommer att grunda med minst 20 000 steg innan löptur till kvällen. På återseende.

lördag 3 september 2011

Not on my watch!

Precis så sa en vän till mig om alla som skadat sig på hinderbanan (som sedermera blev stängd just därför). Så helt plötsligt, i går, ser jag en kille på kryckor med världens störst gips på benet. Han står och snackar om skruvar och operationer. Någon undrar vad som hänt och han svarar med lite stolthet i rösten. "Ja det gick ju lite hårt till, körde hinderbanan, landade fel, det blev ju ambulans och hela historien, haha". Well, not on my watch!

En höst utomhus

I sviterna av att löpningen inte går så som önskas så får man fylla ut med annat.  Jag gillar att vara ute, men jag gillar också att tävla och prova på nya saker. Så nu ska jag försöka boka in lite grejer den närmsta tiden. Jag förstår att ni också är otroligt sugna på att testa nya grejer så först till kvarn.

Nordic Military TrainingElbe och Hanna (ni står på listan, paxade och klara)
Hellas- Solsidan, löpning (Minus Tyresö): Mary du är paxad.
Ursvik, terränglöpning: Vem?
Kettlebellträning med en tjog andra schyssta tjejer: Check nästa helg
En eller ett par badmintonmatcher: Vem?
Parkourbanan: Vem?
Smyga sig in på hinderbanan: Kanske inte, men vem vet?

Sen ska jag också bidra med min beskärda del av att vara publik på lopp, först ut när herr Larsson springer Stockholm halvmarathon och sedan när herr Larsson pappa a.k.a herr Larsson den äldre springer Lidingöloppet. What goes around comes around. Alltså, vill man ha egen publik emellanåt får man också bidra med sina egna publikskills lite nu och då.



Tjejmilen

























Känner mig friskare idag, men det har varit två dagar med värk i kroppen (var det kommer ifrån har jag ingen aning). Jag har noll i energinivå och jag måste besviket inse att jag inte kan springa tjejmilen idag. Om man i två dagar bara orkat ätit ytterst lite så gör man kroppen en otjänst genom att ställa sig på startlinjen för att springa ett millopp. Kroppens reserver är slut och behöver fyllas på. Jag tänker mig att den här bloggen ska ge mig och andra energi, men idag blir det tyvärr inte enbart det. Idag är det lite besvikelse i luften. Besvikelse över att missa ännu ett lopp.

fredag 2 september 2011

Friday i´m in love...

Spisar musik här hemma och då slår det mig att ni måste ju få bästa tipset på upptempo låt. Den där låten som får er att springa extra snabbt de där sista minutrarna på ett löppass. (Eller så använder ni den som en intervalllåt, ni kommer ganska snabbt att höra var ni tar det lugnare och var ni drar på löpsteget ordentligt). Enjoy!

Intet nytt från sjukstugan

Det verkar som att jag även idag har dragit det korta strået i relation till min kropp. Just typiskt, jag hade tagit en semesterdag idag för att hinna med en massa praktiska bestyr. Jag hade sett fram emot att få träna i lugn och ro. Ingen hast, stress, tid att passa. Istället kalasar jag på en kopp te och funderar på om jag i sakta mak ska möta världen på en kort promenad till affären.

torsdag 1 september 2011

NMT

I Mamas artikel om extremexercisande mammor så nämndes bland annat Nordic Military Training. Nu har en bekant till mig börjat med det och jag blir minst sagt sugen på att kliva ut ur komfortzonen. Jag är ju i grunden en löpare men så länge det inte springs maximalt så passar jag på att vara drottningen av alternativträning. En titel jag förvaltar väl. Nåja. NMT, kan det vara något som får pulsen att skena och ge musklerna en omgång? Man kan prova på en gång gratis. Vem av er var det nu som skulle med på den provträningen?

Så här gör ni

Ni var många träningskompisar där ute som gav respons på inlägget om familjetid och träning. Några av er verkar vara i relationer där en av er är föräldralediga och får till träningen bra just därför. Några av er siktar redan i dag på transportträning eller har det som mål. Några av er tränar hemma och kidsen får akta sig när föräldrarna löper amok på vardagsrumsgolvet och någon av er struntade helt i kontinuitet och gav allt för kontraster.

Vi kan väl återkomma till ämnet? Jag tänker att det är en angelägen fråga.
Låt se, vi lägger till lite hösttrusk och snömodd och så ser vi hur det står till då. Jag gissar att det är då vi behöver som mest pepp för att få ihop alltsammans. Kanske har någon av er en revolutionerande lösning på detta om ni bara får suga på karamellen lite.

Tack och lov har vi en liten madame som älskar att springa på löparbanan och kasta boll på fotbollsplanen när vi i familjen som är längre än 81 cm passar på att träna.

Sjukstuga

Avslutade gårdagen med en rejäl huvudvärk och vaknar upp med den samma, plus värk i hela kroppen. Det är något litet som ligger och lurar och inte riktigt kan bestämma sig för om det ska bryta ut eller inte. Idag blir det total vilodag från jobb och träning. Sängläge.